Jag hittade fram till simhallen rätt lätt och betalade den hutlösa summan på !78 NoK för att komma in och köpte mig ett par billiga simglasögon så jag kunde simma vettigt. Simhallen var väldigt stor, med massor av diverse duschar, två basturum och väldigt många skåp. Hela bygget var faschinerande byggt, för man var tvungen att gå upp en våning för att komma till huvudbassängen och på undervåningen har de stora, runda fönster in i bassängen som bildade en uppmärksammande kontrast med sitt blåa ljus.
Tøyenbadets gigantiska simbassäng.
Själva simbassängen var enorm. Det var redan väldigt mycket folk där och jag som är van vid en liten 16x10 meters bassäng med en person som håller vakt, där man kunde lämna nycklar, mobiltelefon och glasögon.. Var det nu ingen som höll uppsikt. Så jag lämnade min mobil till personalen och lade glasögonen på en kant som såg tom ut.
Vattnet var varmt, 28 grader tror jag det stod på hemsidan. Jag justerade simglajorna och satte igång. medan jag simmade funderade jag på hur långt jag ville simma. jag tänkte att bassängen var 25 meter, så jag utgick från det. Jag ville helst simma en km, kom fram till att det var ca 40 längder men insåg att jag inte skulle hinna det då jag skulle möta Sonja på Oslo City kl 16.30. jag simmade 10 längder på 15 minuter och vilade var 6:e längd.
När jag äntligen klev upp ca 15.45, kände jag hur mycket jag saknat att simma. Spagettikänslan man får i benen och den sunda känslan av ansträngda muskler fick mig verkligen att sörja lite att jag inte kan simma så ofta. När jag väl kom hem ikväll upptäckte jag att bassängen är 50 meter och jag då simmat 1500 meter istället för 750, vilket gör mig imponerad av mig själv. Jag har varit mer eller mindre stillastående sen jag flyttade hit i Augusti och när jag tränade som mest i Östhammar, simmade jag 1.5-2 km varje gång. ^^
Jag kunde lugnt duscha ordentligt och göra mig iordning för att sen bege mig till Oslo City där jag mötte upp Sonja. Vi gick till ett matställe i närheten och åt lite. Jag blev bjuden tack och lov, då jag var vrålhungrig och inte ätit något sen frukost. Vi satt och pratade i ca 2½ timme, det var trevligt även om jag fortfarande är lite osäker på henne.
Efter det begav jag mig till Aaker Brygge för att jag tänkte prata med ägaren till Zinatra angående jobb.. bara för att komma fram til ett nedsläckt ochlåst uteställe. Tydligen är det ingen där förrän de öppnar kl 21. Det förvånade mig. Det var ju ändå bara 90 minuter till öppning. Det var kallt, mörkt och jag hade inget att göra så jag bestämde mig för att åka hem.
När jag kommit till trikkhållplatsen, lade jag märke till efter en stund någon som grät. Då såg jag en polisbil med två poliser som stod och pratade med två ungdomar. En tjej och en kille. De var båda väldigt unga och killen verkade något desorienterad. Tjejen pratade upprört i mobilen medan poliserna förde in den unga herren i bilen. Jag hörde att han inte ens var 16... Aj aj aj..
Jag försökte få kontakt med en av poliserna, för jag hade en fråga om polisutbildning. Men de var upptagna med att hålla kolla på mannen i bilen och tjejen som knatade fram och tillbaka med mobilen i handen. Tiden gick och strax tre minuter innan trikken kom, ringde hon upp någon och började skrika. jag backade snabbt undan mot hållplatsen igen.
"Din Djävel, Mamma, du visste att han skulle berätta för polisen och ändå sa du det!!! Jag HATAR dig!! DIN HORA, DIN SLYNA.!!".
Plus en massa andra hemskheter som fick det att skära i hjärtat på mig. Efter hela grejen med mamma så kände jag att det inte var så illa och tog upp mobilen för att ringa.
- -"Hej mamma"
- -"Hej gumman."
- -"Mamma, jag vet att det här kommer att låta fånigt, men jag tycker om dig."
- -"Aww, och även om det inte märks, så älskar jag dig och din bror, även om jag inte visar det så ofta".
Så pratade vi en stund till. Jag berättade om min upplevelse och vi pratade lite om skype. Hon lät glad över att jag ringde, vilket gör mig lycklig med. Nu på kvällen har jag prata med Ida och bara tagit det lugnt. Det märks att jag gjort något idag, för jag är rätt trött. Men det känns som en positiv dag och att den har varit lärorik. Nu blir det strax sängen. Det kommer att bli såååå skönt!
Godnatt och ses imorgon!
//Anne
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar