Halm och hala.

Hejsan 

Igår var jag till Skatt Öst och ändrade bokföringsadress. Jag hann knappt komma dit innan det var min tur. Så ett besök som brukar ta någon timme eller två, blev avklarat på 20 minuter :). Dagen kändes positiv och jag trivdes med tillvaron tills det att jag varit på NAV jag brukar åka till,  blivit hänvisad till ett annat NAV-kontor, kommit dit, fått vänta i 40 minuter för att sen få höra att jag inte kunde få några pengar av dem..... FÖR ATT JAG ÄR SVENSK!

Och här har jag fått höra från alla möjliga att svenskar har det så lätt i Norge, att de har rätt till lite allt möjligt och blvit tipsad av en hög människor att just gå till NAV och skriva in mig. Jag blev rakt utsagt förbannad! Och deppig... den enda möjliga saken som kunnat gett mig lite pengar... kan inte det.Så jag blev ännu mer stressad över min situation och mådde sedan piss resten av dagen. 

Dagen idag har varit mycket bättre. Jag fick mig en varm dusch imorse, fin frukost och fått mig en fin promenad ned till en lantbutik nede på Sagene som sälger hö-, halm och spånbalar, samt allt möjligt som har att göra med hästar, fåglar och smådjur i form av foder, strö och hälsoprodukter.

Jag tänkte köpa mig en halmbal..och blev bemött av en robust herre som väldigt trevligt hjälpte mig med lite ideer på hur jag skulle få hem den. Jag har ju varken bil eller körkort. De stängde kl 14 och Terje skulle ha examen idag som inte skulle ta allt för lång tid.. Så jag tänkte först om han kunde möta mig där och hjälpa mig med att få hem den. 

Men klockan gick, så jag blev bjuden på en kopp te med kransekake, plus ett trevligt samtal med denne robuste herre. Han tyckte att det var olyckligt att jag inte fått mig något jobb, men sa åt mig att jag inte skulle ge upp. Vilket gav mig lite mer hopp. Han själv behövde ingen extrahjälp, men han tog mitt namn och telefonnummer för att kunna kontakta mig om han hörde talas om någon som behövde någon extra. Han kom också på en ide om att släpa balen efter mig i en säck. "Den glider bra i all snön på trottoarerna", sa han..

Så, när klockan blivit 13, och jag druckit upp mitt te, tagit en promenad och gått på toa så bestämde jag mig för att gå på hans ide. Så jag gick tillbaka och fick balen i en säck, betalade det enorma priset på 80 NoK (60 för balen, 20 för säcken), och begav mig iväg till en busshållplats i närheten. Det blev ett väldigt roligt spår efter säcken bakom mig i snön. Tänk dig ett ca 50 cm brett spår av något skrynkligt som släpats :P

Sen mötte jag upp Terje på Rimi vid Storo. På vägen till Storo hände det en rolig sak. När jag nästan var framme så stod jag vid en stor lagerlokal, som jag tror är en butik för bildelar. Jag höll på att släpa säcken över en parkering och stannad vid en trottoarkant för att pusta lite. På parkeringen stod en bilist i en skåpbil som febrilt försökte ta sig ut bland allt för trångt parkerade bilar. Jag tittade på honom..

Då tittade han på mig, en tjej med en stor blå sopsäck med något stort i, i släptåg, och skakade på huvudet ungefär som att han tänkte :-"Tänk hur folk parkerar... *suck*". Jag tittade tillbaka och skakade på huvudet förstående tillbaka och sedan fortsatte med att släpa på säcken vidare till Rimi.När vi handlat klart, tagit bussen uppöver och kommit fram till huset, släpade jag säcken efter mig till dörren före Terje. När han hämtat nycklarna och såg spåret utbrast han -

" Nämen, sådana där spår har jag sett tidigare idag. Jag undrade vad det varför något...... JA, jag gick ju samma väg som dig förstås! Det var ju spåren efter dig!" *Skratt*.

Tänk hur lustigt det kan bli.Nu har vi  just kommit hem och jag har satt mig ned med en varm, god kopp varm choklad. Jag vet inte riktigt vart dagen ska bära hän härnäst.. men men.. det visar sig.