Translate

onsdag 1 september 2010

Depp och funderingar.

A load too heavy... av jullyarh på Deviantart.com

Igår och idag har jag jobbat på Miss Paris. Igår hade jag tagit med mig Terjes stora terrängryggsäck till jobbet. Jag skulle få lön och tänkte köpa en 40 L stor säck med burpellets. Dagen gick hyffsat fort och det gick rätt bra. Så till slut fick jag min lön, som varit större än de flesta på Lekter'n, köpte mig klänningen jag tänkte ha på mig när jag delar ut flyers och begav mig till Oslo City. Det är ett stort köpcentrum precis bredvid centralstationen.

Djurbutiken låg på 4:e våningen och det tog inte så lång tid att ta mig upp dit. Här började utmaningen. Först och främst behövde jag få i säcken i ryggsäcken. Det var inte så lätt som jag trodde och det var en snäll själ som hjälpte mig få i den. När jag sedan väl fått i den i ryggsäcken, skulle jag ju få PÅ mig åbäket också! Det var nog några som log inombords när de såg den lilla tjejen som tog i för kung och fosterland för att kunna lyfta på den ens en gång. När jag väl fått på mig den upptäckte jag ju att min handväska vridit sig ett varv under ryggsäcken, så det var bara att ta av den igen, rätta till den och... HHHHuuuuuhhh! Nej, orken hade tagit slut. jag fick inte upp den med ren armstyrka en andra gång.

Jag satte den då på golvet och tog på mig den.. Vid det här laget kom ett av butiksbiträdena och hjälpte till att knuffa upp mig igen.. Det var på håret att jag inte kom upp, men det gick. Biträdet önskade mig lycka till och jag började gå.. Ryggsäcken var inställd helt fel och när jag väl kommit ut från Oslo City var jag helt slut i höfterna.. Lagom till jag kom ut, såg jag min trikk åka iväg.. 

"Typiskt", tänkte jag men gick sedan ned till tunnelbanan utan att tänka mig för. Mina höfter gjorde mer och mer ont. De sista trappstegen ned till perrongen lyckades jag med av ren viljestyrka. Som tur är finns det ju bänkar i tunnelbanan, så jag kunde sätta mig ned och vila samtidigt som jag kunde passa på att försöka ställa om ryggsäcken. På vägen hem kom jag såklart på att jag skulle ha varit in på Café Noahs Ark efter kl 19.. Men men.. 

Efter 15 minuters skön vila på tunnelbanan var jag framme vid Storo station. Där kom den sista utmaningen: Den 40 steg långa trappen upp till gatan.... jag hade lyckats ställa in ryggsäcken sådär, men det blev fortfarande att jag Droog mig upp med hjälp av räcket då det gjorde så ont i höfterna. Men jag kunde ta bussen upp, så jag kom lindrigt undan. :) Jag skrattar för mig själv åt detta äventyr så här i efterhand. 

Aggro Control av hobbes303 på Deviantart.com

På kvällen var jag deppig.. Och när jag vaknade denna morgonen kändes allt så tungt, så tungt.. Jag ville inget hellre än att ligga kvar i sängen med täcket över huvudet. Men det kunde jag ju inte. Jag mår dåligt av min situation just nu. farmför allt med alla dessa människor på en sådan lite yta. Man får absolut inget eget andrum och både köket och badrummet känns så snuskigt äckligt... Min pengasituation känns fortfarande väldigt frustrerande och jag oroar mig för både kaniner och mig själv. 

Den senaste tiden har jag varit otroligt lättirriterad och känt mig aggressiv. Det har känts som att jag skulle kunna slå någon emellanåt. Av irritation av alla människor, all smuts överallt, att de inte försöker städa upp efter sig för att underlätta för andra och för en sådan struntsak som att vi inte klarat av bossen i Conan. Detta gör mig rädd. Rädd för mig själv. Men jag vet att självkontroll är det viktigaste jag har i dessa lägen. Jag vet hur jag INTE brukar bete mig!

Det kan ha att göra med att jag går på nya p-piller, att jag inte riktigt anpassat mig till dem än. Hormoner är läskiga saker! Jag hoppas att det lugnar ned sig och att det återgår till det normala snart. Men dagen idag har långsamt blivit bättre.. Även om jag blev rätt uppgiven när Terje sagt att han skulle handla mat på vägen och kom hem med en borr och hushållspapper så jag fick gå ut i regnet och handla mat själv. Men det var skönt att kunna storhandla lite. Trots att våra två hyllor i kylskåpet nu är proppfulla. :P

Jag har ringt och bokat tid hos veterinären igen då jag upptäckt att Lucy hostar och idag låg utslagen, samt att det såg ut som hennes hjärta höll på att hoppa ur kroppen, eller att hon andades oerhört tungt. I mitt tillstånd har jag blivit riktigt nojig och tänk riktigt tråkiga tankar. Jag tror inte att han kommer att hitta mer än förra gången.. men jag vill ändå kolla upp det. I övrigt har jag storstädat ordentligt åt kaninerna idag så jag vet att de har det bra! Och jag har köpt morötter, sallader, rädisblast och spenat åt dem så jag vet att de får nyttig kost. Lucy har ätit lite broccoli ikväll ^^

Jag har också meddelat Liv R från kören att jag inte skulle komma ikväll samt att jag inte vet när jag kommer nästa gång. Eftersom jag inte blir sundare och jag måste tänka på hur jag spenderar mina pengar, funderar jag på att börja träna istället. Hade tänkt träna ikväll, men Terje orkade inte. Det får väl bli nästa vecka.

Imorgon ska jag in till Santinos Spaghetteria eller vad den nu hette och prata med restaurangchefen. Jag hoppas på det jobbet och hoppas därmed att jag inte kommer att jobba imorgon.. Men vi får se. Nu har polackerna födelsedagsfest här bredvid och jag har redan rengjort toasitsen en gång ikväll.. Jag bävar för denna natt... Vi ska strax se på film och sen sova.

Ha det gott! //Anne

1 kommentar:

  1. Låter jobbigt med allt det där. Hoppas Lucy mår bättre och att det inte är något fel på henne.

    Vet hur det känns med pengasituationen. Jag är väldigt less på att vara beroende av andra och tvångsfattig för att få pengar. Det känns som om jag har offrat så mycket för skolan och mitt nuvarande jobb att jag inte har någon riktig ork kvar till att jobba, men jag är på bättringsvägen.

    Jag läser din blogg rätt ofta och det känns som om det är mycket som börjar gå åt rätt håll för dig, även om det verkar gå långsamt. Tråkigt att det känns som om du måste välja mellan sång och träning, båda är ju nyttiga på olika sätt för den Anne som jag känner. Hoppas att det löser sig. Det här klarar du :)

    Kramar från Üppsala.

    SvaraRadera